GILLBERGS KOMMENTAR

_________________________________________________________ 2024-08-19

Björn Gillberg: Väntat att Ørsted lägger ner E-metanolsatningen Flagship One i Ö-vik

Nedläggning av projektet var förväntad. Det åtgår nämligen ca 6-7 gånger mer el per tillverkat ton E-metanol jämfört med förgasningsbaserad skogsmetanol. Enkom elkostnaden för att tillverka E-metanol överstiger marknadsvärdet av produkten. E-metanol tillverkas av koldioxid från rökgaser och vätgas, den senare gasen tillverkas genom elkrävande elektrolys av vatten.

Förgasningsbaserad metanol är en självgående process baserad på skogsråvara. Processen behöver el enkom för att driva pumpar och kompressorer.

Örsted lägger ner e-metanolsatsning - Bioenergitidningen 2024-08-15

_________________________________________________________ 2023-10-11

Björn Gillberg i Kvartals fredagsintervju:

Klimatpaniken är en lönsam bransch

Järgen Huitfeldt intervjuar Björn Gillberg den 6 oktober 2023.

Under decennier var forskaren och aktivisten Björn Gillberg en nagel i ögat på miljöbovar av alla slag. Han har haft en nyckelroll i att avslöja flera av det sena 1900-talets stora miljöskandaler. Men inför dagens klimatdebatt känner han sig främmande och skeptisk. "Att tro att vi mäniskor kan frysa temperaturen vid en viss ökning är fruktansvärt övermodigt", säger han.

Kvartals Fredagsintervju

_________________________________________________________ 2022-11-09

Swedocean arrangerar öppet seminarium

_________________________________________________________ 2022-10-31

Sjöfartsverket satsar på biometanol för nya isbrytare

Sveriges isbrytarflotta ska nu bytas ut. Sjöfartsverket har därför den 24 oktober öppnat upp för anbud på två identiska isbrytare med en option för ytterligare en isbrytare. Det rör sig om dieselelektrisk drift med en sammanlagd effekt på 30 megawatt. Fyra dieselgeneratorer (medium speed) ska drivas med HVO-diesel alternativt biometanol. Fyra dieslar (high speed) ska drivas med MD97 bränsle (97 procent biometanol och 3 procent tillsatser).

Här öppnas en ny inhemsk marknad för VärmlandsMetanol. När det gäller fordonsbränsle har statsmakten som bekant sedan 2013 stoppat all låginblandning av biometanol i bensin. Detta genom att belägga biometanol med dubbelt så hög energi- och koldioxidskatt jämfört med beskattningen av bensin. Drivmedel för sjöfart är skattefri. Därför satsar VärmlandsMetanol uteslutande på sjöfartens behov. Kontakter har under året etablerats med världsledande internationella rederier.

Sjöfartsverket upphandlar nästa generations isbrytare

Specifikation nästa generations isbrytare

_________________________________________________________ 2022-03-14

Hål i huvudet att beskatta biodrivmedel som idag

Den 1 mars besökte Christopher Jarnvall VärmlandsMetanols kontor i Uddeholm och spelade in två avsnitt av Samtal med Samhället.

Christopher Jarnvall intervjuar forskaren, författaren och debattören Björn Gillberg om klimatet, vindkraft och politiker som inte förstår vad de håller på med.

Det första avsnittet sändes i Riks den 5 mars ->

Avsnitt två sändes i Riks den 12 mars ->

_________________________________________________________

2021-12-29

Vindkraften, elhysterin och elbristen hotar välfärden, demokration och miljön

Sveriges elkonsumtion ska dubblas på 20 år genom omfattande satsningar på vindkraft till lands och till sjöss. Följden blir ett oplanerbart elsystem, stigande och instabila elpriser samt elbrist. Dagens elpriser är bara början på vad som väntar elkonsumenterna.

Lägg till detta de omfattande miljöskador, som orsakas av alla vindkraftparker och de störningar som drabbar närboende i form av buller, förstörd landskapsbild och minskade fastighetsvärden. I Norrland drabbas samerna och rennäringen extra hårt av de gigantiska vindkraftparker, som nu byggs av i huvudsak utländskt kapital. Kinesiska bolag dominerar bland dessa investerare.

Regeringen har under ledning av miljöpartiet drivit fram lagstiftning och förslag till lagstiftning, som ska begränsa kommunernas och medborgarnas möjligheter att säga nej till vindkraft. Rättssäkerheten, äganderätten och demokratin hotas. Allt för att Sverige ska bli världens första fossilfria nation.

Denna närmast religiösa uppfattning har sin grund i att Socialdemokraterna låtit Miljöpartiet svara för energi- och klimatfrågorna i regeringen. Den socialdemokratiska minoritetsregeringen fortsätter tyvärr på den inslagna vägen. Den hotar välfärden demokratin, miljön och rättssäkerheten.

Avsnitt 29 på YouTube: Vindkraften, elhysterin och elbristen ...

_________________________________________________________

2021-07-27

Sverige EUs kolsänka? Regeringen tiger

EU-kolonialismen breder nu ut sig. Med det s.k. ”Klimatpaketet” planerar EU-kommissionen att begränsa medlemsländernas rätt att styra skogspolitiken. Skrivbordsteoretiker i Bryssel ska ta över och bestämma vad som får avverkas respektive sparas i de enskilda medlemsländerna. Målet är att förvandla EUs skogsrikaste länder, d.v.s. Sverige och Finland, till EUs ”kolbindningsreservat”.

Detta i ett Europa, där länder som Sverige och Finland sedan lång tid tillbaka drivit sina skogar hållbart. I Sverige har virksförrådet och därmed kolinlagringen dubblats på hundra år. Sedan 1930-talet har tillväxten i Sverige årligen överskridit avverkningen med 20-30 procent. Sverige och Finland svarar för 30 procent av EUs skogsareal och är beskogade till ca 70 procent, att jämföra med att endast 30 procent av arealerna är beskogade i Frankrike, Tyskland och övriga EU-länder. Avskogningen inom Rhens avrinningsområden från Alperna till havet är en väsentlig orsak till de översvämningar, som drabbat Tyskland och Belgien.

Elva regeringar har, den 2 juli i ett brev till EU-kommissionen, riktat stark kritik mot kommissionens förslag att flytta beslutanderätten över medlemsländernas skogar till kommissionen. Bland undertecknarna finns bl.a. ministrar från Finland, Frankrike och Tyskland. Sverige, EUs till ytan största skogsland, saknas bland undertecknarna!

Avsnitt 27 på YouTube: Sverige EUs kolsänka? Regeringen tiger_________________________________________________________

2021-02-18

Pressrelease 2021-02-18

Bränslebytet en fråga om både hälsa och klimat

Vi bifogar vår remiss angående ”Promemorian Reduktionsplikt för bensin och diesel”. I promemorian föreslår regeringen reduktionsnivåer till 2030. VärmlandsMetanol påpekar i remissvaret att det saknas grundläggande förutsättningar att klara omställningen av transportsektorn till fossilfriehet med föreslagna åtgärder. Inga satsningar presenteras som snabbt kan gynna de billigaste och bästa biodrivmedlen för hälsa och klimat.

VärmlandsMetanols yttrande angående "Promemorian Reduktionsplikt för bensin och diesel."

_________________________________________________________

2020-10-08

Om Preems och Miljöpartiets kohandel

Så har då Preem återkallat sin ansökan om att få öka produktionen av fossila drivmedel vid raffinaderiet i Lysekil. Detta trots att man fick klartecken från först Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg och därefter den 15 juni i år från Mark- och Miljööverdomstolen. Från början sökte man och fick tillstånd för att öka insatsen av svavelrik restolja med 2,5 miljoner årston. Något som skulle öka raffinaderiets utsläpp av fossil koldioxid från 1,7 miljoner årston till 3,4 miljoner årston, d.v.s. till ett utsläpp likvärdigt med 20 procent av vägtrafikens utsläpp.

Inför förhandlingen vid Mark- och Miljööverdomstolen justerade man sin ansökan. Man nöjde sig med att öka insatsen av svavelrik restolja med 1,6 miljoiner årston. Detta skulle  resultera i att koldioxidutsläppet "endast" ökade med 1 miljon ton per år.

Under resans gång tillkännagav regeringen genom klimatminister Isabella Lövin, att regering, oberoende av utgången av den rättsliga prövningen, skulle pröva om projektet var tillåtligt. Tillvägagångssättet är sannolikt lagstridigt. En tillåtlighetsprövning kan ske, men skall då göras före en juridisk prövning. Hade så skett och regeringen hade sagt ja till utbyggnaden och ja till koldioxidutsläppet, hade domstolarna endast kunna pröva övriga utsläpp, t.ex. kväveoxid till luft och syreförbrukande substans till havet.

Hur som helst höll fallet Preem, efter Mark- och Miljööverdomstolens ja till projektet, på att spränga regeringen. Detta eftersom Socialdemokraterna uppenbarligen var för ett ja till Preem allt under det att Miljöpartiet var emot ett ja och hotade att lämna regeringen. Men det hela löst sig härom veckan genom att Preem återkallade sin ansökan och regeringen slapp att hantera frågan.

Tidningen Expressen har nu avslöjat, att Preems beslut under hösten föregicks av täta kontakter, ja "kohandel", mellan klimatministerns statssekreterare och Preems vd. Därvid överenskoms bl.a, att Preem skulle uttala sig i positiva ordalag om regeringens budgetproposition för 2021. Detta emedan det i budgeten anges att 50 miljarder kronor skall avsättas under en treårsperiod för bidrag och lånegarantier till gröna investeringar. 

Vad Preem får som tack från regeringen lär visa sig, när miljarderna skall delas ut. Det lär säkerligen bli en rejäl slant, så att Preem kan bygga om raffinaderiet för produktion av ohälsosam grön biobensin och grön biodiesel. För inte har väl detta utlandsägda företag, med en årsomsättning på ca 100 miljarder kronor, råd att för egna pengar satsa på miljön? Hellre låter man vinsterna hamna hos ägarbolaget Moroncha Holdings Co. Ltd, som har sitt säte på lågskatteparadiset Cypern.

Under tiden kan Preem, under obestämd tid, fortsätta raffinera 11,4 miljoner ton råolja årligen i Lysekli och årligen släppa ut 1,7 miljoner ton fossil koldioxid till atmosfären. Det svarar mot 10 procent av vägtrafikens utsläpp. 

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/lovins-hemliga-spel-fore-preems-beslut/

https://www.expressen.se/nyheter/efter-mejlgranskningen-lovin-kallas-till-utskottet/

_________________________________________________________

2019-10-12

Historielös klimatdebatt

Klimat är på modet med jämna mellanrum. Professor Johan Rockström är en modern "klimatprofet", som använder Greta Thunberg som referens och kallar klimatdemonstrationerna vid hennes besök i USA för de största i mänskilghetens historia och hävdar att vi därmed står inför en "social tipping point."

Rockström skriver i SvD 2019-10-06:
"Sex miljoner människor demonstrerade för klimatomställningen förra veckan. Det är troligen den enskilt största demonstrationen i mänsklighetens historia."

Budskapet är fel! Uttalande är ett utmärkt exempel på den historielösa klimatdebatten.

Den 22 april 1970 ordnades i USA ”Earth Day”. Hela 20 miljoner amerikaner demonstrerade på gator och torg mot luft- och vattenförorening, förorenande industrier, förstörelse av naturen och utrotning av vilda djur. Vid tusentals universitet och andra utbildningsanstalter ordnades seminarier och föreläsningar om miljöförstörelsen. Initiativet till ”Earth Day” togs av dåvarande demokratiske senatorn Gaylord Nelson och den republikanske och mycket konservative kongressledamoten Pete McCloskey. En organisation med ett 80-tal frivilliga medarbetare skapades under ledning av Denis Hayes från Harvard University.

Aktiviteterna den 22 april fick landsomfattande täckning i USAs press och TV och fick kraftig uppbackning över partigränserna i kongressen och senaten samt bland fackföreningsledare. Resultaten lät inte vänta på sig. I slutet av 1970 fick USA ett naturvårdsverk (EPA) samtidigt som lagar tillkom mot luft- och vatten­föroreningar samt till skydd av utrotningshotade arter, dvs. ”Clean Air Act”, ”Clean Water Act” och ”Endangered Species Act”.

Därefter följde en rad viktiga miljölagar, bl.a. krav på katalytisk avgasrening på alla nya bilar fr.o.m. 1977. Resten av världen följde så småningom efter. I Sverige fördröjdes kraven på katalytisk avgasrening till 1989 tack vare Volvos och Saabs motstånd mot sådan avgasrening. Man hävdade att den inte fungerade och att bilarna kunde brinna upp. Men i USA fanns lagkrav katalysatorer på Volvos och Saabs bilar. År 1977 fick Volvo det amerikanska naturvårdsverkets miljöpris, för att Volvon var den renaste bilen på USAs bilmarknad.

Själv hade jag förmånen att som ledamot av ”Earth Day 1990” vara med och organisera dagen i egenskap av ledamot av ”International Board of sponsors”. Då mobiliserades den 22 april under Denis Hayes ledning ca 200 miljoner människor i 135 länder mot miljöförstörelsen. En mobilisering, som banade väg för FNs miljökonferens 1992 i Rio de Janeiro, då klimathotet var en av huvud­frågorna. Vid konferensen framförde den tolvåriga flickan Severn Suzuki ett budskap till vuxengenerationen med i stort sett samma inlevelse och ordalydelse som Greta Thunberg vid FNs klimatmöte i New York.

Severn Suzukis anförande 1992

Se klipp ur Miljö och framtid 1990

_________________________________________________________

2019-08-19

Nu kan ni följa mina kommentarer på YouTube

_________________________________________________________ 2019-02-22

Varken himmel eller helvete

Den 12 februari diskuterades klimatproblematiken i SVT i programmet Ekdal & Ekdal. Budskapet från regeringens klimatsamordnare Svante Axelsson och vice statsministern Isabella Lövin var "livet blir bättre ...tiden är kommen... vi njuter av klimatomställningen... Sveriges betydelse är enorm... vi skapar berättelsen".

De två framförde ett glättigt budskap. Men ingen tid ägnades åt det faktum, att våra regeringar ända sedan 2013 fört en skattepolitik, som förhindrat storskaliga satsningar på svensk produktion av biodrivmedel. Frågan om varifrån elen ska komma för satsningar på elfordon, fossilfritt stål mm gled man förbi. I mycket handlade Axelssons och Lövins prat om "pie in the sky". Budskapet var närmast av frälsarkaraktär och fick mig att tänka på Målle Lindberg, när han sjunger "Nu ser jag himlen och jag har biljett och lust att komma dit. Himlen är härlig och snart en dag är jag där".

Som en skarp kontrast till himmelriket framstår en debattartikel i Expressen den 24 januari. Där förfäktar 87 s.k. influencers, att klimathelvetet är nära. De föreslår därför att vi ska avstå våra demokratiska rättigheter till förmån för en stark statsminister, som kan och vill begränsa demokratin för att klara klimatomställningen, eftersom allmänheten inte förstår sitt eget bästa.

Vi behöver vare sig löften om himmel eller helvete för att klara klimatomställningen. Vad vi behöver är kunniga politiker och företagsledare, som ser längre än mandatperioden respektive kvartalsbokslutet.

Demokrati är en trög process. Men hellre det än en klimatführer.

_________________________________________________________ 2018-11-26

Nu är det hjul igen

Elva projekt har fått dela på 35 miljoner kr från Energimyndigheten för att bidra till utveckling och ökad användning av hållbara biobränslen för flyg i Sverige. Se listan här->

Luleå Tekniska Universitet får bland annat ett bidrag för att utvärdera och analysera förutsättningar och potential för produktion av skogsbaserat flygbränsle. Studien ska inriktas på förgasning kopplad till s.k. Fischer Tropsch-teknik (FT).

Som så många gånger förr satsar Energimyndigheten på att "återuppfinna hjulet". FT-tekniken utvecklades i Tyskland på 20-talet och användes i stor skala för produktion av flygbränsle för Tyska flygvapnets behov under andra världskriget. Se bilder->

Råvaran utgjordes på den tiden av kol. Men det går lika bra att producera gasen för FT-steget genom förgasning av skogsråvara. Det behöver inte forskas mer. Vad som behövs är riskvilligt kapital i storleksordningen 3-4 miljarder kr för att bygga en kommersiell anläggning.

FT-tekniken har utvecklats sedan 40-talet. Globala ingenjörsföretag som ThyssenKrupp och Siemens kan leverera kommersiella anläggningar bara de får förfrågningar. Bland världens större producenter av drivmedel från kol och naturgas med förgasningsteknik kopplad till FT-teknik kan nämnas Sasol och Shell.

Energimyndigheten får skynda sig om Sverige ska hinna ifatt Tyskland beträffande FT-teknik.
_________________________________________________________ 2018-11-21

Socialbidrag till Preem

Som framgår nedan kommer Preems utsläpp av fossil koldioxid att öka vid raffinaderiet i Göteborg. Preem har insett att man i framtiden inte kan använda fossilbaserad vätgas för produktion av HVO. Man har därför sökt och fått ett bidrag från Energimyndigheten på 2,95 Mkr för förprojektering av en fossilfri vätgasfabrik i samarbete med Vattenfall. Anläggningen ska ha en kapacitet på 18 MW. Vätgasen ska produceras genom elektrolys av vatten, d.v.s en teknik som har funnits sedan ca 100 år tillbaka.

Preems vinst före skatt uppgick 2017 till ca 3 miljarder kronor. Vattenfalls årvinst per 1 okt 2018 uppgår till 13,4 miljarder kr. Varför i all världen ska vi skattebetalare genom Energimyndigheten stå för förprojektering av Preems vätgasfabrik? Varför delar Energimyndigheten ut pengar till välbärgade företag, som enkelt kan handla upp redan känd teknik? Energimyndighetens uppgift är inte att finansiera kommersiellt tillgänglig teknik.

Flera globala ingenjörsföretag kan offerera och leverera en vätgasfabrik. Jag rekommenderar en kontakt med ThyssenKrupp Industrial Solutions, som kan leverera en prefabricerad anläggning med kort varsel. Man tillhandahåller moduler om 5 MW alternativt 20 MW, som har en energieffektivitet på 82%. Klicka här för ytterligare info ->

En 20 MW vätgasanläggning från ThyssenKrupp Industrial Solutions.

_________________________________________________________ 2018-11-20

Preem ökar utsläppen av växthusgas i Göteborg

Vid Preems raffinaderi i Göteborg processas årligen ca 5 miljoner m3 råolja och upp till 200 000 m3 bioolja (huvudsakligen tallolja) Talloljan behandlas med vätgas varvid HVO (biodiesel) erhålls. Vätgasen är en biprodukt från raffinaderiet.

Preem bygger just nu ut anläggningen för produktion av HVO. Man räknar med att öka årsproduktionen med ca 300 000 m3. För detta behövs ytterligare vätgas, som inte finns tillgänglig som biprodukt. Preem tar därför i februari 2019 i drift en anläggning för produktion av vätgas genom s.k. ångreformering av naturgas.

Resultatet blir att utsläppen av fossil koldioxid ökar i Göteborg från ca 530 000 årston till ca 780 000 årston, d.v.s. 50%. Preem försvarar denna utsläppsökning med att tillkommande mängd HVO på drivmedelsmarknaden innebär en nettominskning av vägtrafikens utsläpp av fossil koldioxid med ca 800 000 årston.

_________________________________________________________ 2018-11-20

Preem storsatsar på fossila drivmedel

Den 9 november meddelade Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg tillstånd för utbyggnad av Preems raffinaderi i Lysekil. Det handlar om en investering om 15 miljarder kr, d.v.s. den största utbyggnaden i raffinaderiets historia. Hela 2,5 miljoner ton högsvavlig tjockolja ska omvandlas till lågsvavlig diesel och bensin. Svavlet som avskiljs från oljan säljs vidare till kemiindustrin.

Preems satsning visar att bolaget bedömer att fossila drivmedel kommer att spela en stor roll under åtskilliga årtionden framöver. Satsningen innebär att de årliga utsläppen av fossil koldioxid från raffinaderiet ökar från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton. Därmed blir raffinaderiet Sveriges största enskilda utsläppskälla av fossil koldioxid. Utsläppet kommer att svara mot ca 20% av de samlade utsläppen från svensk vägtrafik.

Peter Abrahamsson, affärsområdeschef vid Preem, motiverar satsningen med orden "Finns inte vi, men efterfrågan finns kvar, så kommer någon annan att tillverka produkterna...".

Preem har under senare år försökt profilera sig som ett "grönt drivmedelsbolag" genom satsningarna på talloljebaserad diesel. Dessa satsningar är dock en droppe i havet jämfört med bolagets produktion av fossila drivmedel. Det rör sig årligen om några hundratusen ton tallolja som processas vid bolagets raffinaderi i Göteborg. Detta ska jämföras med att ca 20 miljoner ton råolja årligen processas i bolagets raffinaderi i Lysekil resp. Göteborg.

Varför satsar inte Preem dessa 15 miljarder på att på allvar öka produktionen av fossilfria drivmedel? Teknik finns. Råvara finns i den svenska skogen.

_________________________________________________________ 2018-11-12

Slöseri med skattemedel

Energimyndigheten har fått 100 mkr för att främja biobränsle för flyg från svensk skogsråvara. Energimyndigheten har nu gett det statliga forsknings- och utvecklingsföretaget RISE i uppdrag att spendera miljonerna på forskning och utveckling av hållbara biobränslen för flyg.

Därutöver ska RISE inrätta ett "innovationskluster, som samlar hela värdekedjan och tar fram en gemensam behovsanalys, för att accelerera omställningen till fossilfrihet inom flyget". Klustret ska samla alla aktörer, som kan bidra till ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och fossilfritt utrikesflyg 2045.

Man tackar! Men teknik för att producera biodrivmedel för flygets behov finns, d.v.s. förgasningsteknik. Det behöver inte forskas och utredas mer. Vad som behövs är riskvilligt kapital för behövliga pionjärprojekt. Här behövs någon form av statliga lånegarantier. Men det lär aldrig den svenska regeringen våga ställa upp med av skräck för att EU-kommissionen ska hävda att det är olaga statsstöd.

Ett fossilfritt inrikesflyg tarvar investeringar i storleksordningen 12 miljarder kronor, fördelat på två till fyra förgasningsanläggningar baserade på skogsråvara. Genomförandefasen för sådana storskaliga produktionsanläggningar är 10-15 år, från idé till projektering, upphandling, tillståndsprocess, byggfas och driftsättning. År 2030 är med andra ord redan här.

Det enda resultatet av de 100 miljonerna lär bli att en massa konsulter är försörjda ett antal år framöver, för "att återuppfinna hjulet."

_________________________________________________________ 2018-08-06

Dags för valfläsk

Så har då Centerpartiets Annie Lööf proklamerat att partiet ska ta på sig den gröna ledartröjan. Vid partiets valkonvent meddelade hon, att Centern vill satsa 3,4 miljarder på att med ny teknik ta bort koldioxid från atmosfären för lagring under jord. Teoretiskt sett finns teknik att utvinna koldioxid ur luft, men det är så energikrävande och kostsamt att Lööfs förslag hör hemma i papperskorgen.

Ska koldioxidutsläpp från fossileldade anläggningar omhändertas bör det ske i skorstenarna, där halten koldioxid är hög. Teknik för sådan avskiljning finns sedan länge. Statoil och andra multinationella företag har satsat miljarder på denna teknik. Man har dragit slutsatsen att den är något av en "Ebberöds energibank", eftersom det åtgår mer energi för att utvinna koldioxiden ur rökgaserna, jämfört med den energimängd som gett upphov till koldixiden. Lägg till detta att koldioxid som deponeras i underjordiska lager förr eller senare kommer att läcka ut till atmosfären.

Annie Lööf är inte trovärdig, när det gäller växthusgaser. Som näringsminister under perioden 2011-2014 var hon med och drev igenom beskattning av biodrivmedel, som sedan dess i praktiken omöjliggjort satsningar på svensk biodrivmedelsproduktion.

Tyvärr har S/Mp-regeringen fortsatt på den borgerliga linjen. From 1 juli i år beskattas all låginblandning av biodrivmedel med den energi- och koldioxidskatt som gäller för fossila drivmedel. Det rimmar illa med att Socialdemokraterna i valmanifestet inför valet 2014 lovade att biodrivmedel skulle befrias från skatter. Speciellt nämdes i sammanhanget biodrivmedel från skog. Det ska bli intressant att se vilket "biodrivmedelsvalfläsk" Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger fram de närmaste veckorna.

_________________________________________________________ 2018-07-04

Ett fossilfritt Sverige börjar i Sverige

Så har då från och med 1 juli den sk reduktionsplikten trätt i kraft. Utsläppen av växthusgaser från fossil bensin och diesel ska stegvis minska genom inblandning av biodrivmedel. Fr.o.m. 1 juli beskattas därutöver låginblandade biodrivmedel med samma energi- och koldioxidskatt som gäller för fossila drivmedel.

Tyvärr har kraven på ökad inblandning fram till 2020 satts så lågt, att kraven uppfylls redan idag. Först år 2020 kommer regeringen att tillkännage vilken inblandningsgrad som ska gälla därefter.

Sverige har i kraft av sitt skogliga innehav unika möjligheter att ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel tillverkade av skog. Råvaran finns, teknik finns liksom kapital. Men investeringar i storskaliga anläggningar för produktion av biodrivmedel förutsätter långsiktiga och stabila regler. Investerarna måste redan nu få veta vilka inblandningskrav, som kommer att gälla efter 2020 och fram till det fossilfria samhället. Från beslut till driftstart är ledtiden för en kommersiell produktionsanläggning ca 10 år.

Reduktionsplikten är ett utmärkt verktyg för att främja storskaliga inhemska satsningar på biodrivmedel. Ur investeringssynpunkt är, med tanke på ledtiden för stora produktionsanläggningar, år 2030 redan här.

Vi är inte ensamma om vår bedömning. Preem annonserar om samma problem i Det svenska importundret. Man pekar på att över 85% av Sveriges konsumtion av biodrivmedel importeras, trots våra unika förutsättningar att bli självförsörjande.

Bollen ligger hos det politiska systemet. Kan höstens val månne leda till att ambitionsnivån höjs? Ännu har inget hoppingivande hörts från Almedalen.

_______________________________________________________ 2018-06-06

Sorglig dag för svenska biodrivmedel

Den 1 juli träder den så kallade reduktionsplikten i kraft. Då beskattas biodrivmedel som låginblandas i bensin och diesel med den energi- och koldioxidskatt, som gäller för bensin respektive diesel. Därutöver åläggs drivmedelsbolagen att t.o.m. 2020 minska sina årsutsläpp av fossil koldioxid med procentsatser, som satts så lågt att bolagen redan i nuet klarar kraven. I bensin kommer man som hitintills i huvudsak att blanda in etanol. För diesel gäller inblandning med främst rapsolja (FAME), tallolja och raffinerad palmolja (HVO). Tyvärr har regeringen inte klargjort vilka inblandningskrav, som gäller efter 2020, för att Sverige ska bli fossilfritt framemot 2030/2040

Incitament för investeringar i nya svenska drivmedelsanläggningar baserade på skog saknas sålunda. Istället blir det som hitintills, huvudsakligen import från lågprisländer, t.ex. palmolja från Indonesien till priset av skövlade urskogar. Sedan 2012 täcks ca 85% av Sveriges konsumtion av biodrivmedel med import från andra länder.

Vi är inte ensamma om att kritisera den nya lagen. Preems vd Petter Holland varnade i våras för följdverkningarna av reduktionsplikten.

"Sverige, som har en unik tillgång till råvaror i form av restprodukter från skogen och från lantbruket, som kan användas till att producera drivmedel med hög klimatnytta, kommer därmed att gå miste om stora fördelar i form av uteblivna investeringar och gröna jobb."
Preem varnar: Miljarder skickas utomlands - DI 2018-04-28

Preem satsar åtminstone på HVO från tallolja - en restprodukt från massaindustrin - i dieseln och inte palmolja, som övriga drivmedelsbolag. Finska Neste förser de andra svenska drivmedelsaktörerna med HVO från palmolja, som importerats från Indonesien. Med Miljöpartiet i regeringen i Sverige hade man kanske väntat sig en annorlunda inställning till hållbarhet och cirkulär ekonomi.

__________________________________________________________ 2018-03-01

Lurade dieselbilsägare bör stämma regeringen

Så har då Tysklands högsta förvaltningsdomstol slagit fast, att tyska städer har rätt att besluta om lokala körförbud för dieselbilar.

I Sverige hakar miljöminister Karolina Skog (MP) på och säger i Dagens Industri "i min värld är det självklart att barns rätt att andas ren luft väger tyngre än att få köra alla bilar på precis alla gator". Lagstiftning modell Tyskland är att förvänta.

Nu är det faktiskt så att miljöminister Skog och hennes politiska kompisar, liksom tidigare borgerliga regeringar, under många år har upphöjt dieselbilar till miljöbilar. Detta på grund av deras lägre utsläpp av koldioxid.

Att dieselbilar, jämfört med bensinbilar, släpper ut väsentligt större mängder partiklar och kväveoxid har varit känt sedan många årtionden (se kommentaren nedan). För svenskt vidkommande har det inneburit tusentals för tidiga dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Se tex min och Art Tamplins bok "Mord med statligt tillstånd", som vi publiserade 1988.

Okunniga och ansvarslösa politiker styrda av diverse suspekta lobbyorganisationer har lurat Sveriges bilister att satsa på dieselbilar. Sak samma gällde tidigare skattesubventionerade satsningar på etanolbilar, som inte tillverkas längre, till följd av att EU begränsar användningen av livsmedelsbaserad etanol.

När nu regeringen, med Miljöpartiet i spetsen, har för avsikt att stoppa användningen av dieselbilar i våra stadskärnor, borde regeringen också till marknadspris köpa in och skrota alla dieselbilar, som man lurat folk att köpa. Om inte är det på sin plats, att ägare av dieselbilar gemensamt stämmer staten på inlösen av bilarna. Lämpligen drivs sådana krav i form av en grupptalan.

__________________________________________________________ 2018-01-25

Diesel är diesel

Sedan flera årtionden har det varit känt att dieselavgaser innehåller högre halter av sotpartiklar och kväveoxid, jämfört med bensinavgaser. Det är ett odiskutabelt teknologiskt faktum.

Partiklarna orsakar vid inandning ökad hjärt-och kärldödlighet. Kväveoxiden är slemhinneirriterande, sannolikt cancerframkallande samt försurande. Likväl har både statsmakt och bilindustri främjat en övergång från bensinbilar till dieselbilar, med hänvisning till att dieselfordon släpper ut mindre koldioxid. Man har rent av fått dieselbilar att framstå som miljöbilar och delat ut statliga bidrag för köp av sådana fordon. Det handlar om hundratals miljoner kronor.

Nu har dock statsmakten äntligen upptäckt vad som varit allmänt veterligt sedan lång tid tillbaka, d.v.s. att dieselfordon är miljöbovar. Därför förbereds nu lagstiftning, som ska ge Sveriges kommuner möjlighet att förbjuda dieselfordon i tätorter. Förra året såldes hela 186 000 dieselbilar. De lär inte bli mer miljövänliga om de körs på biodiesel, eftersom sådan diesel ger samma utsläpp av kvävoxid och partiklar som fossil diesel. Satsningen på dieselfordon är ett utmärkt exempel på hur statsmakten velar än hit och än dit gällande frågan om biodrivmedel.

__________________________________________________________ 2018-01-16

Fortsatt ovisshet med reduktionsplikt

Höstbudgeten antogs som väntat i december 2017. Beträffande biodrivmedel införs en sk reduktionsplikt från 1 juli 2018. Reduktionsplikten innebär en skyldighet för drivmedelsbolagen att minska utsläppen av växthusgaser genom ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Målet är att minska utsläppen med minst 70% senast 2030, jämfört med 2010.

Tyvärr har riksdagen endast bestämt reduktionskraven för åren 2018-2020. Kraven är så lågt satta att de i praktiken uppfylls redan idag. Så länge de långsiktiga kraven förblir okända saknas förutsättningar för en storskalig svensk produktion av biodrivmedel. Med andra ord kommer Sverige även fortsättningsvis förbli en av världens största importörer, per capita, av biodrivmedel.

Lägg till detta att biodrivmedel från och med 1 juli beläggs med samma energi- och koldioxidskatt som utgår på bensin och diesel. Detta trots att tillverkning av biodrivmedel är kostsammare. Udda biodrivmedel som E85 och biogas slipper även fortsättningsvis all form av energi- och koldioxidskatt. Det undantaget har staten råd med. Det hör hemma på regeringens politiska PR-konto.

Regeringen hävdar som bekant att EU tvingar Sverige att beskatta biodrivmedel lika hårt som fossila drivmedel. Regeringen har fel. Beskattning av drivmedel är enligt artikel 194 (FEUF) en fråga om nationell befogenhet. Regeringens förda politik gynnar fossila drivmedel.

__________________________________________________________ 2017-10-31

Två hål i väggen

Just nu ska eldrivna fordon frälsa oss från klimatkatastrofen. Men varifrån elen ska komma talar man tyst om. Sveriges konsumtion av fossila drivmedel, såväl diesel som bensin, uppgår årligen till ca 8,8 miljoner kubikmeter.  Energimässigt svarar detta mot ca 60 TWh energi.

Nu är ju elmotorer ca 3 gånger energieffektivare jämfört med förbränningsmotorer. Teoretiskt sett behövs därför årligen ca 20 TWh el för att ersätta dagens fossildrivna fordon med eldrivna sådana. Detta förutsatt att fordonen är försedda med batterier och elmotor, samt att inga energiförluster uppstår vid kraftöverföring och laddning. Lägg till detta att batterierna förlorar effekt vintertid.

20 TWh el per år svarar mot elproduktionen från två av Sveriges största kärnkraftverk med en kontinuerlig uteffekt om 1 000 MW el och 100 procent drifttid. I en tid när Sverige avvecklar kärnkraften och man inte får röra älvarna är det en berättigat att fråga varifrån elen till en eldriven fordonsflotta ska komma. Nya stora kolkraftverk torde inte vara aktuella. Vindkraft säger många.

Vindkraftproduktionen uppgår idag till ca 10 TWh per år och är tagen i anspråk för andra ändamål än elfordon. Teoretiskt sett skulle en tredubbling av vindkraften kunna lösa problemet.  Men till priset av svåra ingrepp i landskapsmiljön. Dessutom producerar vindkraftverk el högst ca 30 procent av årets timmar. En utbyggnad av vindkraften kräver därför s.k. reglerkraft, som kan ta över snabbt, när det inte blåser.  M.a.o. förutsätter satsningar på vindkraften utbyggnad av vattenkraften.

Sen har vi det här med batterierna. Det behövs enkom för att driva Sveriges personbilar med blybatterier ca 800 000 ton bly. Hela kedjan från gruva till färdigt batteri orsakar betydande miljöproblem. Det gör också återvinningen av blybatterier. Ofta hänvisas till att det snart kommer batterier med större lagringskapacitet, d.v.s. litiumbatterier.

Litium är en sällsynt och giftig metall, som huvudsakligen bryts i diktaturstater som Kina och numera också i det demokratiska Chile. Detta under miljövidriga förhållanden. Återvinning av litiumbatterier är också förknippad med stora miljöproblem. Livscykelanalyser utförda vid IVL visar att tillverkning av ett batteri för en eldriven Tesla (räckvidd ca 50 mil) resulterar i ett utsläpp av koldioxid om ca 20 ton. Detta innan batteriet har lämnat fabriken. Utsläppet svarar mot ca 6 års utsläpp från en fossildriven modern personbil vid normal körning.
Rapport IVL
Elbilens batteri en miljövärsting - SVT 2017-10-19

Dessutom åtgår el för att producera batterierna. Northvolts planerade batterifabrik kommer att kontinuerligt behöva tillföras ca 300 MW el, d.v.s. en tredjedel av årsproduktion från ett stort kärnkraftverk. Man förstår varför bolagets vd i media uttrycker missnöje med avvecklingen av kärnkraften och påpekar att Sverige behöver producera 20-25 procent mer el för att klara av en flotta av elfordon. Något för kärnkraftmotståndare och anhängare av elfordon att grubbla över.

Nej, låt oss istället satsa på Sveriges effektivaste solkraftverk – skogen!! Där finns råvara för att snabbt förse dagens fordonsflotta med biodrivmedel.

__________________________________________________________ 2017-10-09

Inget nytt på höstfronten

Så har då statsministern hunnit avverka både regeringsförklaringen och tillsammmans med sina regeringskollegor presentera budgeten för 2018. I regeringsförklaringen nämns överhuvudtaget inte ordet biodrivmedel. Däremot nämns att en elfordonspremie införs "så att fler kan köra elmoped eller elcykel". Hela 10 000 kr ska kunna utgå till den som köper elcykel. Det gynnar inte precis folkhälsan.

I övrigt nämner statsministern att "Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland och vi gör det med hjälp av vår gamla, hederliga - ultramoderna - industri". Uttalandet är märkligt. Sverige behöver inte en gammal industri för att uppnå fossilfrihet. Sverige behöver rejäla satsningar på en ny drivmedelsindustri, baserad på inhemska råvaror, huvudsakligen skog. Sverige är ett av Europas få länder, som utan konflikt med traditionell skogsindutris råvarubehov och utan konflikt med miljöintressen, kan ersätta alla fossila drivmedel med svenskproducerade biodrivmedel. Men det kräver att statsmakten lägger fast långsiktiga styrmedel för att främja inhemsk produktion av biodrivmedel.

I höstbudgen lyser långsiktiga styrmedel helt med sin frånvaro. Fr.o.m. 1 juli 2018 beskattas alla biodrivmedel, exklusive E85 och höginblandad Fame och HVO, med samma energi- och koldioxidskatt som gäller för bensin och diesel. Regeringen håller också fast vid den i våras aviserade reduktionsplikten. Den innebär att drivmedelsföretagen t.o.m. 2020 åläggs att reducera utsläppen av fossil koldioxid från fossila drivmedel genom ökad inblandning av biodrivmedel. Tyvärr är "ribban" så lågt satt att bolagen redan idag klarar beslutade reduktionsnivåer. Syftet med reduktionsplikten är att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusiv luftfart, med minst 70% senast 2030. Reduktionsnivåerna efter 2020 förblir dock okända. Under sådana omständigheter kommer inga investeringar i svensk produktion av biodrivmedel att ske. Istället blir det som tidigare, huvudsakligen import.

Gustav Fridolin hävdade under partiledardebatten i TV häromkvällen, att Sverige är världsbäst när det gäller att minska de fossila koldixidutsläppen. Hans påstående saknar grund. Däremot är vi säkerligen världsbäst, när det gäller att importera biodrivmedel från andra länder. Men import baserad på energikrävande transporter och diskutabla produktionsmetoder kan inte betecknas som hållbar. Hållbar blir vår biodrivmedelskonsumtion först när den utgår från svensk produktion. Visst har utsläppen av fossil koldioxid minskat i Sverige. Men utsläppen har ökat i andra länder till följd av svensk konsumtion baserad på import. Under de senaste 20 åren har andelen "svenska"utsläpp i andra länder ökat med 50%. Tas dessa utlandssvenska utsläpp med i bilden är vi långt ifrån världsbäst.

__________________________________________________________ 2017-07-14

Miljöpartistisk hybris

Man tar sig för pannan när MP:s partisekreterare Amanda Lind på SvD debatt den 8 juli hävdar att ”2018 års riksdagsval kan vara världens viktigaste val i tider av klimatförnekelse”. Hennes utgångspunkt är, att Sverige är ett ”föredöme i den globala klimatpolitiken och ses som en förebild”. Det är till att ha en storsvensk uppfattning om lilla Sveriges betydelse i världen. Hybris är en adekvat beteckning. 

Vissa politiska grupperingar har länge medvetet eller i kraft av okunskap odlat myten om Sverige som världsbäst, när det gäller miljöpolitik. Denna mytbildning initierades av den socialdemokratiska regeringen i samband med FN:s första internationella miljökonferens år 1972 i Stockholm. Med ett år kvar till valet försöker nu MP, att i kraft av några år i regeringsställning, framstå som en global miljöpionjär.

Nu har vare sig Socialdemokraterna eller MP mycket att yvas över. Det just nu i vissa ögon förkättrade USA är t.ex., i motsats till Sverige, ett föregångsland inom miljöområdet. Katalytisk avgasrening blev t.ex. federalt lagkrav i USA år 1974. Här hemma blev katalytisk avgasrening, som förutsätter blyfri bensin, lagkrav först 1989. Dåvarande Svenska Fläkts teknik för att minska utsläppen av lösningsmedel från lackering av bilar var legio vid amerikanska bilfabriker redan i slutet av 1970-talet. I Sverige fortsatte Volvo i Göteborg och SAAB i Trollhättan långt in på 1990-talet, med dåvarande Koncessionsnämndens tillstånd, att årligen släppa ut tusentals ton lösningsmedel till luften. Utsläpp av försurande svavel- och kväveoxid samt kolväten från oljeraffinaderierna i Göteborg och Lysekil tilläts likaså på 1990-talet vida överskrida vad som gällde för oljeraffinaderier i Los Angeles. Exemplen på svensk saktfärdighet inom miljöområdet kan mångfaldigas.

Visst har utsläppen av växthusgaser minskat i Sverige. Men svenska konsumtionsbaserade utsläpp, hänförliga till import från kolländer som Kina, har ökat i motsvarande grad. Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser har med andra ord varit och är oförändrade sedan ett tjugotal år tillbaka, oaktat MP:s uppträdande på den politiska arenan och plats i regeringen. Här har MP något att ta itu med innan man försöker frälsa världen.

__________________________________________________________ 2017-07-06

Snart får vi kilometerskatt på elbilar

Så har då Sverige drabbats av elbilsfeber. Volvo ska satsa på elbilar och en stor batterifabrik ska byggas av ett annat företag i Sverige. Beträffande Volvo så handlar nog den utlovade satsningen mest om ett PR-trick. Man kommer inte att enbart producera elbilar fr.o.m. 2019. I så fall skulle Volvo gå i konkurs före årets slut. Bilar med förbränningsmotorer kommer att dominera Volvos produktion under många år framöver.

Ägaren av en bensinbil, som drar 0,6 liter per mil, levererar 3,90 kr per mil (före moms) till staten i form av energi- och koldioxidskatt.  En renodlad elbil, i samma storleksklass som bensinbilen, drar ca 2 kWh per mil. Det innebär att staten endast får in 0,65 kr per mil (före moms) i energiskatt från ägaren av en elbil. Lägg till detta att ägaren av en elbil i nuet får 40 000 kr i s.k. supermiljöbilspremie och dessutom slipper fordonsskatt under fem år.

Biodrivmedel var som bekant fullständigt befriade från energi- och koldioxidskatt fram till 2012. Men när konsumtionen av biodrivmedel ökade började staten beskatta biodrivmedel utifrån principen att de inte får blir billigare än fossila drivmedel. Man skyllde på EU:s regler om olaga statsstöd. Men huvudorsaken till statens agerande var och är finansministern, som behöver de tiotals miljarder statskassan årligen tillförs genom energi- och koldioxidskatt på bensin och diesel. Från och med 1 juli nästa år införs, med några undantag, full energi- och koldioxidskatt på biodrivmedel.

En intressant och obesvarad fråga är hur statsmakten i framtiden kommer att beskatta elbilar. Så länge flottan av elbilar är liten lär föga hända på skattesidan. Men utifrån nuvarande skatte- och subventionssystem kommer staten att förlora många miljarder per år, om elbilsflottan ökar kraftigt.  I så fall lär det inte dröja så många år förrän elfordon drabbas av en kilometerskatt i storleksordningen 0,325 kr, d.v.s. 3,25 kr per mil räknat i dagens penningvärde.

__________________________________________________________ 2017-06-05

Kasta sten i glashus

Många spottar i dagarna på Trump, i tron att det är Parisöverenskommelsen som ska rädda miljön. Kina, som tar ett kolkraftverk i veckan i drift, applåderas däremot för att man skrivit under Parisöverenskommelsen.

USA har, oaktat vem som varit och är president, sedan årtionden tillbaka styrt miljöutvecklingen. Katalytisk avgasrening blev t.ex. lagkrav i USA redan 1975. I Sverige blev det lagkrav först 1989. Blyfri bensin infördes i USA årtionden före Sverige. Svensk teknik för att eliminera svavel ur fossileldade kraftverks rökgaser infördes i USA långt innan den tillämpades i Sverige. Exemplen kan mångfaldigas.

Drivkraften i USA för bättre miljö, som har lett till att USA är ett pionjärland inom miljöområdet, är miljöorganisationer, delstater som Kalifornien, enskilda företag och enskilda kongressledamöter.

Teknik finns och råvara finns i Sveriges skogar för att ersätta vår konsumtion av fossila drivmedel med svensktillverkade biomassebaserade drivmedel. Men i Sverige har inga investeringar av betydelse gjorts i svensk biodrivmedelsproduktion under de senaste fem åren. Istället importeras 80% av våra biodrivmedel.

Det har sin grund i att dagens regering och den förra underdånigt hänvisar till att EU-kommissionen inte tillåter att biodrivmedel främjas genom skattelättnader.

Regeringarna har utan strid gett upp vår grundlagsstadgade rätt att beskatta oss själva. Det mesta tyder på att EU-domstolen skulle komma fram till att kommissionen inte har rätt att lägga sig i Sveriges beskattning av biodrivmedel.

Att kritisera Trump är att kasta sten i glashus, om man beaktar att Sveriges regeringar med skattevapnet inte vågar/vill skapa förutsättningar för att göra Sverige oberoende av fossila drivmedel.

Sverige behöver uppenbart en politik baserad på "Sverige först". Är det månne så, att Sverige måste lämna EU för att skapa en cirkulär/hållbar ekonomi baserad på inhemska råvaror?

__________________________________________________________ 2017-04-21

Fake news!

Sedan 2012 har som bekant tidigare och nuvarande regering hissat skatterna på biodrivmedel upp och ner fem gånger. Syftet har varit att förhindra att biodrivmedel vid pump varit billigare än bensin och diesel. Med andra ord har det fluktuerande råoljepriset styrt beskattningen av biodrivmedel. Frånvaron av en långsiktig, stabil beskattning av biodrivmedel omöjliggör inehmska investeringar i biodrivmedelsproduktion. Detta har lett till att ca 70% av de biodrivmedel som konsumeras i Sverige sedan fem år tillbaka bygger på import.

Fredagen den 17 mars höll klimat- respektive finansministern presskonferens för att presentera ett förslag till sk reduktionsplikt i syfte att minska utsläppen av fossil koldioxid (se kommentar nedan 24/3). Förslaget går ut på att fram till 2030, genom lagkrav, tvinga drivmedelsleverantörerna undan för undan öka inblandingsgraden av biodrivmedel i bensin och diesel.

En närmare granskning av förslaget ger vid handen att det är att betrakta som politiska floskler. Det leder inte till några utsläppsminskningar av fossil koldioxid före 2020. En ringa minskning kan eventuellt bli följden 2020. Se vår remiss här ->. Förslaget innebär helt enkelt att man lägger ribban vid dagens användning av biodrivmedel.

Förslaget saknar helt tidsangivelser för den fortsatta reduktionsplikten efter 2020. Indikativt anges dock att reduktionsnivån 2030 bör hamna på 40%. Utan klara besked om vad som gäller efter 2020 är finansmarkanden inte intresserad av att investera i svenska biodrivmedelsanläggningar. Istället kommer importen av biodrivmedel att öka för att tillgodose eventuella reduktionskrav efter 2020.

Vid presskonferensen presenterades förslaget som "helt nya styrmedel som både reducerar transportsektorns utsläpp och över tid kan öka användningen av biodrivmedel kraftigt. I arbetet med det nya regelverket har ledorden varit långsiktighet och stabilitet. Biodrivmedelsbranschen behöver styrmedel som är hållbara över tid och klimatet behöver kraftfull politik för att minska utsläppen." Fake news!

__________________________________________________________ 2017-03-24

Bränslebytet - ett steg i rätt riktning men hur blir det efter 2020

Så har då regeringen presenterat ett förslag till utformning av långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel.  Regeringen föreslår införandet av en tvingande reduktionsplikt. Den innebär att drivmedelsföretagen tvingas att succesivt reducera utsläppen av växthusgaser från marknadsförda drivmedel genom ökad inblandning av biodrivmedel.

Ett steg i rätt riktning. Men tyvärr är förslaget inte särskilt långsiktigt. Förslaget sträcker sig enbart t.o.m. 2020. Fr.o.m. 1 juli 2018 gäller att årsutsläppet av växthusgaser från konsumtionen av bensin respektive diesel ska minskas med 2,6 respektive 19,3 procent jämfört med en konsumtion baserad på helt fossil bensin respektive diesel. Reduktionskravet svarar mot den mängd biodrivmedel vi redan idag har i bensin respektive diesel.

Fr.o.m. 1 januari 2019 skärps reduktionskravet en aning beträffande dieselbränsle till 20 procent, vilket drivmedelsbranschen också klarar av redan idag. Fr.o.m. 1 januari 2020 skärps reduktionskravet för bensin respektive diesel till 4,2 procent respektive 21 procent. Det innebär i huvudsak ökad låginblandning av biodrivmedel i bensin från dagens 5 volymprocent till 10 volymprocent.

Syftet med reduktionsplikten är dock enligt regeringen att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, undantaget luftfart, med 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. M.a.o. måste inblandningen av biodrivmedel öka radikalt fr.o.m. 2021 om 2030 målet ska nås.

Så länge det är oklart vilka krav som gäller år för år efter 2020 kommer inga inhemska investeringar att göras i ökad produktion av svenska biodrivmedel. Lägg till detta att det tar många år att projektera, få miljötillstånd, upphandla och bygga en storskalig kommersiell biodrivmedels­fabrik. M.a.o. kommer nu föreslagna krav på ökad låginblandning tills vidare att täckas genom ökad import av biodrivmedel. Detta trots att redan i dag merparten av Sveriges konsumtion av biodrivmedel baseras på importerade biodrivmedel.

Beträffande syftet med reduktionsplikten sägs bl.a. ”Reduktionsplikten förväntas i längden innebära ökade förutsättningar och incitament för produktion av biodrivmedel i Sverige….Det bedöms därmed att reduktionspliktens styrning mot en ökad andel biodrivmedel sammantaget inverkar positivt på den svenska försörjningstryggheten av drivmedel”.

Det må så var. Men då måste kapitalmarknaden snarast få besked om vad som gäller efter 2020.

PS. Återkommer om detaljerna i förslaget gällade beskattning, som innebär att låginblandade biodrivmedel framöver ska drabbas av den energi- och koldioxidskatt som gäller för bensin och diesel. DS

__________________________________________________________ 2017-01-09

Snömos om nationell säkerhetsstrategi

Så har då regeringens utlovade nationella säkerhetsstrategi presenterats av stadsminister Löfven i Sälen på Folk- och Försvars rikskonferens. Det 26-sidiga dokumentet kan kort recenseras med ordet "snömos".
Åtta hot mot vår säkerhet identifieras i dokumentet;
- Militära hot
- Informations- och cybersäkerhet, digitala risker
- Terrorism och våldsbejakande extremism
- Organiserad brottslighet
- Hot mot energiförsörjning
- Hot mot transporter och infrastruktur
- Hälsohot
- Klimatförändringar och dess effekter

Hoten radas upp, utan några som helst konkreta förslag till åtgärder. Utan drivmedel stannar som bekant Sverige på några veckor, eftersom beredskapslagren av drivmedel har avskaffats sedan flera årtionden tillbaka. Nästa 100% av våra drivmedel baseras på importerad olja samt smärre mängder importerade biodrivmedel. Det ransoneringssystem som funnits skrotades för några år sedan och det finns för övrigt i praktiken inga drivmedel att ransonera. I dokumentet nämns drivmedel en enda gång med orden "Minskat beroende av fossila bränslen förbättrar försörjningstryggheten."

Här förväntar man sig att en handlingskraftig regering ska tillkännage att vi i Sverige, med statligt stöd, inom en femårsperiod ska investera åtminstone 100 miljarder kr för att få igång en produktion av inhemska drivmedel baserade på skog och förgasningsteknik. Därutöver borde Sverige givetvis ånyo, i avvaktan på en inhemsk produktion av biodrivmedel, återinföra beredskapslager som täcker minst ett års konsumtion av drivmedel.

Livsmedelsförsörjningen nämns sju gånger i svepande ordalag i dokumentet utan några förslag till åtgärder, trots att Sverige idag importerar hälften av våra livsmedel. En nationell säkerhetsstrategi ska självfallet inriktas på att vi ökar självförsörjningsgraden och samtidigt bygger upp rejäla beredskapslager med kraftfoder, spannmål, gödningsmedel och andra livsnödvändiga förnödenheter. Faktum kvarstår dock, utan drivmedel kommer vår inhemska livsmedelsproduktion att upphöra och butikshyllorna att stå tomma inom några veckor, efter det att vår oljeimport har upphört - en större livsmedelsbutik omsätter sina varor inom en vecka.

Vid konferensen pekade Löfven speciellt på att Sverige är utsatt för s.k. cyberhot från grannen i öst. Faktum är att vi har skapat ett sårbart system, som innebär att en angripare i praktiken via internet kan stänga ner vår elproduktion, radera ut alla bankkonton, ja hela vår ekonomi. Frågan är dock om grannen i öst tänker sig gå så långt. Det räcker med att man stryper exporten av olja till Sverige. Det rör sig i dag om halva vår konsumtion av fossila drivmedel.

Både Löfven och oppositionen vill nu också rusta upp Sverige för att möta det militära hotet från grannen i öst. Varför skulle vår granne använda konventionella militära vapen, när man enkelt kan radera ut Sverige via internet och dessutom lamslå landet genom att stoppa exporten av olja?

Här är en länk till det tragikomiska dokumentet ->>

__________________________________________________________ 2016-12-27

Inget är nytt under solen

All energi vi behöver finns i Sverige.(MoF 1979) När ska politikerna sluta skydda oljeindustrin och motarbeta biodrivmedel?

__________________________________________________________ 2016-10-31

Fossilfritt Sverige - men hur?

Just nu framställs elbilar som vägen till ett fossilfritt Sverige. Men varifrån ska vi få elen? Ska alla personbilar ersättas med batterier och eldrift, så måste vi bygga ut Norrlandsälvarna eller bygga två nya kärnkraftverk. Även i Tyskland och Japan tror okunniga politiker att elbilar kommer att ersätta fossildrivna bilar. Men båda dessa länder ska samtidigt avveckla kärnkraften. Ekvationen går inte ihop, om man inte bygger flera "smutsiga" kolkraftverk för elproduktion.

Vätgas förespråkas också bland många miljödebattörer och politiker för drift av bränselcellsförsedda elfordon. Men produktion av vätgas kräver också mycket stora mängder el. Vätgas är dessutom svårhanterlig och kräver enbart i Sverige investeringar i mångmiljardklassen för en ny infrastruktur.

Metanol tillverkad genom förgasning av skogsråvara kräver inga stora insatser av el. Metanolen är dessutom ett utmärkt drivmedel för både förbränningsmotorer och bränsleceller. Metanol är i själva verket en slags flytande vätgas - en metanolmolekyl innehåller fyra väteatomer per kolatom. Metanol låter sig därutöver, i motsats till vätgas, distribueras inom befintlig infrastruktur för drivmedel. Metanol är dessutom inte förknippad med betydande explosionsrisker. Har vätgasförespråkarna inte hört talas om Hindenburgkatastrofen?

Lägg till detta metanolens högre energitäthet som nedan åskådliggörs:

Valet av drivmedel för bränsleceller borde i Sverige vara självklart. Men...

__________________________________________________________ 2016-09-21

Fortsatt handlingsförlamning

I regeringens höstbudget skrivs att man under mandatperioden ska lägga fram "ett förslag till ett system som ger långsiktigt hållbara och stabila styrmedel för biodrivmedel". Det har vi och andra biodrivmedelsaktörer väntat på sedan 2012. Teknik och råvara finns för att ersätta bensin och diesel med svenskproducerade biodrivmedel. Regeringens saktfärdighet här hemma i Sverige är tragisk och ofattbar.

I budgetpropositionen slår man sig däremot för bröstet och konstaterar att "Sverige har tagit en ledande roll och varit pådrivande i det globala energisamarbetet." Detta är inget annat än politiska floskler för att dölja regeringens handlingsförlamning hemma i Sverige.

__________________________________________________________ 2016-08-18

Brist på långsiktiga spelregler i Sverige lamslår utveckling av svenska biodrivmedel

I färsk statistik från Energimyndigheten framgår att Svensk biodrivmedelsproduktion baserad på svenska råvaror helt stagnerat. Regeringarnas beskattning av biodrivmedel sedan 2012 är förklaringen. Skatterna har ändrats fem gånger sedan 2012, för att biodrivmedel inte ska bli billigare än bensin och diesel. En sådan stollig politik främjar inte inhemska satsningar på tillverkning av biodrivmedel av svenska råvaror, trots att teknik finns och råvara finns i skogen.

Det behövs en rejäl morot i form av att biodrivmedel garanteras full skattefrihet under åtminstone 15 år. Det måste löna sig både att tanka grönt och att producera svenska biodrivmedel.

Nuvarande skattepolitik resulterar, som framgår av statistiken, i att drivmedelsbolagen istället dammsuger världsmarknaden på billiga livsmedelsbaserade råvaror och biodrivmedel.

Det är horribelt att Sverige enligt ovan missar förutsättningarna för att skapa tusentals arbetsillfällen i Sverige. Riksdagens och regeringens mål, en fossilfri fordonsflotta 2030, kommer inte att uppnås med nuvarande politik.

Se statistik hos Energimyndigheten. ->>

__________________________________________________________ 2016-06-10

Energimyndigheten satsar 3 Mkr på traktorer drivna via elkabel.
Det låter som en fabel.
Men det är sant.
Det är genant.
Satsningen är remarkabel.

Se länk >>

__________________________________________________________ 2016-06-09

Under valrörelsen 2014 reste Fridolin runt med en kolbit.
Den har han nu bytt ut mot att bli maktelit.
Fridolin åker hellre regeringslimousin.
Den körs tyvärr på bensin.
Inom MP har han sått split.

__________________________________________________________ 2016-05-17

Brist på politisk vilja

Miljöpartiets stämma handlade i stor uträckning om visioner om en värld fri från krig, fattigdom, sjukdomar, kvinnoförtryck och ett samhälle i ekoloigsk balans. Vem ställer inte upp på det. Men låt oss börja här hemma.

Miljöpartiet har snart suttit två år i regeringen. Under dessa år har MP och S fortsatt den borgerliga beskattningen av biodrivmedel. Till oljebolagens fromma hissar man skatterna upp och ner i relation till oljepriset i syfte att se till att biodrivmedel aldrig blir billigare än bensin och diesel.

Regeringen hävdar att detta är en anpassning till EU-kommissionens uppfattning att biodrivmedel aldrig får bli "överkompenserade" genom allt för stora skattelindringar. Det är ofattbart att det i grunden EU-kritiska Miljöpartiet finner sig i denna orimliga tolkning. Varje enskilt medlemsland har faktiskt tolkningsföreträde gentemot EU-kommissionen. Det hela handlar om politisk vilja.

Med Miljöpartiet i regeringen har det hitintills varit två förlorade år för biodrivmedlen. Har måhända det nya språkröret Isabella Lövin en annan uppfattning? Vågar hon ta fighten om biodrivmedel med EU-kommissionen, som vår förre stadsminister Persson föreslog redan för ett år sedan?

__________________________________________________________ 2016-04-20

Nu är det dags att satsa storskaligt

Vår aktieägare Morgan undrar om man ska satsa på VärmlandsMetanol med anledning av att den lilla forskningsanläggningen i Piteå för produktion av metanol/DME genom förgasning av svartlut ska avvecklas.

Visst är det mening med att satsa på VärmlandsMetanol. Anläggningen i Piteå är en liten forskningsanläggning, d.v.s. en icke kommersiell anläggning. Den har finansierats med ca 400 MSEK i form av statliga medel och avsikten har enbart varit att testa förgasning av svartlut. Anläggningen har fungerat bra, d.v.s. som förväntat, men nu har den gjort sitt. Ytterligare statliga medel till anläggningen vore att kasta pengar i sjön. Under de år anläggningen varit i drift har man producerat ca 1000 ton DME och metanol.

Vår fabrik blir en kommersiell anläggning, som ska stå på egna ben och årligen producera ca 100 000 ton bioMetanol. ThyssenKrupp och Siemens har sedan årtionden tillbaka byggt kommersiella förgasningsanläggningar runt om i världen. Nu satsar vi tillsammans på vårt koncept som kommer att bli ett viktigt bidrag på vägen till en fossilfri fordonsflotta.

__________________________________________________________ 2016-04-04

Om konsten att återuppfinna hjulet

Svenska politiker har länge levt i tron att vi är något av världsbäst när det gäller miljö- och energiteknik. Våra inhemska miljöproblem ska lösas med svenska innovationer, som vi sedan också ska exportera till andra länder. Finns inte en svensk lösning på ett problem så finns ingen lösning, eftersom vi ju är världsbäst. Detta tänkande styr också Energimyndigheten, som i sin tur styrs av regeringen.

Mot den bakgrunden har Energimyndigheten t.ex. satsat hundratals miljoner på forskning om förgasningsteknik. Detta trots att att multinationella teknikbolag som ThyssenKrupp, Linde och Siemens sedan en generation tillbaka byggt några hundra kommersiella förgasningsanläggningar runt om i världen.

Ett bra exempel på hur man i Sverige ägnat sig åt att med Energimyndighetens pengar återuppfinna hjulet är förgasningsanläggningen i Värnamo. Den byggdes som en försöksanläggning av dåvarande Sydkraft för ett tjugotal år sedan för produktion av biosyntesgas av träflis. Gasen användes för att driva en gasturbin för elproduktion. Anläggningen fungerade utmärkt och lades efter några år i malpåse. Sydkrafts avsikt var inte att driva anläggningen kommersiellt utan att pröva tekniken.

Anläggningen togs så småningom över ett konsortium med dåvarande högskolan i Växjö som drivande kraft. Därefter har Energimyndigheten under ett antal år satsat ca 200 miljoner kronor på att hålla anläggningen i gång för forskningsändamål. Nu är anläggningen nedlagd sedan flera år tillbaka. När projektet utvärderades konstaterade en konsult att han inte kunde förstå varför alla miljoner hade satsats på projektet. Han påpekade att det inte behövde forskas om förgasning, eftersom förgasningstekniken sedan länge fanns kommersiellt tillgänglig utomlands.

Exemplen på hur vi i Sverige i storsvensk anda ägnar oss åt att utveckla teknik som redan finns utomlands kan mångfaldigas. Det måste bli ett stopp för vår provinsiella syn på omvärlden. Energimyndighetens främsta uppgift bör vara att se till att vi i Sverige satsar på ur miljö- och energiffektivitetssynpunkt sett bästa tekniklösningar, oberoende av om de är svenska eller ej.

__________________________________________________________
2016-04-03

Preem räddar miljön med lägre kötthalt i korven

Bensinbolaget Preem ska rädda miljön genom att sälja korv med lägre köttinnehåll. Se annons->

Preem arbetar som bekant även med att använda lignin från massaindustrin som råvara för dieseltillverkning. Men det räcker inte långt.

Sak samma gäller talloljan. Två procent tallolja i veden. Ska Sverige bli fossilfritt 2030 måste vi givetvis utvinna all energi ur veden med förgasningsteknik och inte endast plocka de "lågt sittande äpplena".

Varför inte blanda lignin i korven eller bara sälja korv?

__________________________________________________________ 2015-12-23

Ett av målen har vi uppnått

Biometanol är från årsskiftet befriad från både energi- och koldioxidskatt. Tre års tragglande med finansdepartement och ansvariga politiker börjar äntligen ge resultat.

Men ingen kan ge svar på frågan hur långt fram i tiden denna skattebefrielse sträcker sig. Sedan 2012 har skatterna på biodrivmedel ändrats fyra gånger. Investeringar i biodrivmedelsproduktion kräver långsiktiga och stabila skatteregler.

Det system som nu träder i kraft är anpassat till EU kommissionens ståndpunkt, d.v.s. att viss befrielse från skatt på biodrivmedel accepteras, förutsatt att biodrivmedel aldrig får bli billigare än bensin eller diesel. Det innebär att skatten på biodrivmedel fram till 2018 kommer att gå upp eller ner beroende på priset på fossila drivmedel. Någon morot för att övergå till biodrivmedel finns inte i nuet för vare sig investerare eller konsumenter.

Finansministern har utlovat ett nytt regelverk från och med 2018. Hur det blir är oklart, men det ryktas om kvotplikt. Vanligtvis drar sig inte regeringar från att använda skatter för att styra medborgarna.

Skattevapnet är tveklöst det mest effektiva sättet att främja satsningar på biodrivmedel. Om staten garanterar att man under de närmaste 15 åren kommer att beskatta fossila drivmedel så att de alltid blir dyrare än biodrivmedel, kommer marknaden att snabbt anpassa sig och befria oss från fossilberoendet.

Både tidigare regering och nuvarande har tyvärr fått för sig att EU-kommissionen inte tillåter ett sådant system. Nu är det faktiskt så att regeringen inte behöver bry sig om kommissionens ståndpunkt. EUs medlemsländer har nämligen tolkningsföreträde gentemot kommissionen.

Om kommissionen inte accepterar ett medlemslands ståndpunkt i en fråga, så måste kommissionen lämna över frågan för avgörande i EU-domstolen. Men då ligger bevisbördan på kommissionen, vilket innebär att dess tjänstemän tvingas lägga ner mycken tid på att leda sin talan i bevis. Kommissionens tjänstemän är dock inte kända för att vara särskilt arbetssamma, varför risken att Sverige ska hamna i EU-domstolen är närmast obefintlig.

Vi fortsätter träget försöken att få långsiktiga skatteregler på plats. Nu är vi inte längre ensamma om att driva på i den frågan, en hel bransch väntar på långsiktiga spelregler.

Vi önskar ER alla en God Jul och Ett Gott Nytt År!

__________________________________________________________ 2015-10-06

Drivmedelsskatt viktigare än miljömål

Finansminister Magdalena Andersson tillstår vid debatt i riksdagen den 22 september att långsiktiga spelregler för beskattning av biodrivmedel inte kommer förrän 2018. Hon säger att "Regeringens målsättning är en långsiktig lösning som gör att Sverige kan ha styrmedel som är stabila över tid och ger ett stabilt bidrag till statskassan samtidigt som de driver på utvecklingen mot en fossilfri fordonsflotta bland annat genom en successivt ökad andel biodrivmedel."

I regeringens höstbudget föreslås som bekant energiskatt på biodrivmedel. Dock medges viss skattebefrielse. Utgångspunkten är att biodrivmedel aldrig får bli billigare än bensin och diesel. Det saknas med andra ord en morot för omställning till en fossilfri fordonsflotta.

Regeringen gömmer sig bakom EU-kommissionen i denna fråga. En ståndpunkt som för tillfället gynnar biometanol, som nu blir helt skattebefriad, oklart hur länge. Investeringar i mångmiljardklassen i nya biodrivmedelsanläggningar kräver långsiktiga spelregler.

Någon långsiktig plan finns inte. Finansministern lovar dock att nya regler ska träda i kraft senast under 2018. Med andra ord kommer finansmarknaden att avvakta med investeringar i biodrivmedelsanläggningar till 2018 - ytterligare tre förlorade år.

Debatt 22 sept 2015 med Magdalena Andersson (s) och Rickard Nordin (c)

__________________________________________________________ 2015-09-23

Biometanol skattebefrias i budgeten!

Som väntat befrias biometanol helt från alla former av skatt enligt höstbudgetens förslag. Det blir med andra ord slut på den diskriminering som biometanol varit utsatt för jämfört med etanol och biodiesel.

I budgetpropositionen sägs tyvärr inget om hur länge skattefriheten ska gälla. Investerarna kräver långsiktiga spelregler.

__________________________________________________________ 2015-09-07

Goda nyheter för Kina!

Mikael Damberg meddelar i en artikel i DI med rubriken "Så vill vi göra Kina hållbart" att regeringen anslagit 3 Mkr för ändamålet. Pengarna ska användas för att vid svenska ambassaden i Peking utbilda kinesiska nyckelpersoner beträffande bl.a. arbetsskyddsfrågor, övertid, miljöhänsyn, korruptionsbekämpning mm. Damberg konstaterar att genom regeringens satsning på hållbart företagande i Kina "kommer exporten att öka och fler jobb skapas i Sverige. Det bidrar också till att skapa en hållbar global utveckling".

Dambergs artikel är ett paradexempel på svenskt storhetsvansinne och den bland svenska politiker vanligen förekommande uppfattningen att Sverige sitter inne med lösningar på världens problem. Utifrån Dambergs logik behövs endast ytterligare ett tiotal miljoner för att göra Afrika, Mellanöstern och Latinamerika hållbara.

Jag förstår nu varför han ännu inte hunnit ägna sig åt att göra Sverige hållbart. En biometanolfabrik i Hagfors kostar ju ca 1000 ggr mer än att rädda Kina. Det gäller att hushålla med resurserna.

Så vill vi göra Kina hållbart - DI 2015-09-08

__________________________________________________________ 2015-07-02

Goda nyheter för biometanolen!

Äntligen börjar det ljusna för biometanolen! Regeringens lagrådsremiss gällande biodrivmedelsbeskattning har kommit. Där framgår att regeringen befriar biometanol och tallolja (HVO) helt från energiskatt oberoende av inblandningsgrad, från 1 januari 2016. Därutöver befrias alla biodrivmedel generellt från koldioxidskatt.

Samtidigt höjs energiskatten på hög- och låginblandad etanol och biodiesel (FAME). Utgångspunkten har varit att skattelindring, som ges för biodrivmedel, enligt EU-kommissionen endast får kompensera för merkostnaden för framställningen av drivmedlet jämfört med produktionskostnaden för bensin och diesel. Biometanol kostar ca 1 krona mer per liter att tillverka jämfört med etanol.

Energiskatt på biodrivmedel från och med 1 januari 2016

Biodrivmedel	Energiskatt kr/l
Biometanol	0
HVO	0
Etanol, låginblandning	0,96
Etanol, höginblandning	0,99
FAME, låginblandning	2,19
FAME, höginblandning	1,15

Skatteförslaget banar väg för biometanolen, speciellt som EU fr.o.m. 2020 begränsar användningen av livsmedelsbaserade biodrivmedel som etanol och Fame till 7 procent. EU vill istället se en satsning på skogsbaserade biodrivmedel.

Nu återstår att se om vi kan få någon långsiktighet i detta, så att våra investerare kan känna tilltro till politikernas avsikter.

Ha en skön sommar!

__________________________________________________________ 2015-05-06   

Finansdepartementet kapitulerar för EU-kommissionen

Finansdepartementet har nyligen presenterat en promemoria med förslag till skärpt beskattning av biodrivmedel, som ska träda i kraft den 1 januari 2016. Där konstateras att biodrivmedel inte får bli billigare än de fossila bränslen de ersätter, d.v.s. de får inte överkompenseras. Därför föreslås att biodrivmedel ska beläggas med samma energi- och koldioxidskatt som gäller för fossila drivmedel.

Finansdepartementets ståndpunkt bygger på att man har fått för sig att EU-kommissionen inte tillåter att man främjar biodrivmedel genom skattelättnader. Till bilden hör att kommissionen vare sig sagt ja eller nej till skattelättnader för biodrivmedel. Den svenska regeringen har i sin iver att vara kommissionen till lags tyvärr fått för sig att kommissionen sagt nej. Man frågar sig varför regering gjort denna för Sverige så negativa tolkning av möjligheterna att främja biodrivmedel. Regeringen borde istället, med hänvisning till unionsländernas tolkningsföreträde visavi kommissionen, ha beslutat om att införa kvotpliktsystemet kopplat till generell befrielse för alla biodrivmedel från koldioxidskatt.

Frågan hade då eventuellt hamnat i EU-domstolen, om kommissionen besämt sig för att pröva frågan. En sådan prövning borde välkomnas av Sverige, så att vi en gång för alla får en tolkning av rättsläget vad gäller medlemsländernas rätt att främja biodrivmedel genom skattelättnader.

Promemorian "Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen 2016"

VärmlandsMetanols yttrande om promemorian "Vissa punktskattefrågor..."

__________________________________________________________ 2015-04-15   

Varför får biodrivmedel aldrig bli billigare än bensin?

Så har då regeringens vårproposition kommit. Av fjolårets vallöften att bla befria biodrivmedel från skatt finns inte ett spår. Man har istället lagt sig platt för EU-kommissionens uppfattning att biodrivmedel aldrig får vara billigare än fossila drivmedel.

Av propositionen framgår att regeringen hos EU-kommissionen har ansökt om förlängning tom utgången av 2016 av nuvarande icke teknikneutrala skattelättnader för vissa biodrivmedel. I vissa fall höjer man tom skatten på biodrivmedel från januari 2016.

Från januari 2017 kommer sanolikt biodrivmedel att beskattas med samma energi- och koldioxidskatt som bensin/diesel. Nu kostar det ca 4-5 kr mer att tillverka biodrivmedel jämfört med bensin och diesel.

Med andra ord finns det inte möjlighet att marknadsföra biodrivmedel i Sverige med mindre än att regeringen tar fram ett annat styrmedel än skatter. I propositionen säger regeringen att man vill "...skapa rådrum i regeringens arbete med att ta fram och och förankra nya styrmedel som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel."

Ovissheten består och investeringar uteblir. Detta lamslår hela utvecklingen på biodrivmedelssidan, trots att det finns förutsättningar att skapa tusentals nya permanenta jobb i Sverige. Varför inte istället ta strid med EU-kommissionen för Sveriges rätt att främja biodrivmedel genom skattebefrielse?

__________________________________________________________'

Arkiv med Gillbergs kommentarer->>

__________________________________________________________
2013-05-02

"Kungliga Vetenskaps Akademin har nu i en rapport kommit fram till att det är metanol, förgasning och skog som gäller"

Bättre sent än aldrig, vi tackar!

Vårt mål är detsamma, men vi har ju bara jobbat ett år, säger kemikalieinspektionens generaldirektör apropå Björn Gillbergs kritik mot henne i en DN-artikel i veckan.
(DN 1987-09-19)

Copyright © 2006 VärmlandsMetanol AB. All rights reserved.